Ordförandens blogg

Ordförandens blogg

Om bloggen

text om bloggen

Teknikerbrist

LMNT i framtidenPosted by Inger Anderson Mon, October 17, 2011 23:08:34
Teknikerbrist?

I näringslivsdelen av söndagens Svenska Dagbladet beskrivs hur företrädare för några av Västmanlands tyngsta industriföretag försöker rekrytera ingenjörer i Belgrad. Detta är i linje med en gammal tradition – redan 1947 började ASEA rekrytera personal i utlandet. Ger oss alltså inte vårt utbildningssystem tillräckligt med ingenjörer? Jag tycker att det är märkligt med detta ständigt återkommande tjat om teknikerbrist. Som vanligt skylls det på skolan – nu är det valfriheten som är boven. Ungdomarna väljer att bli hårfrisörer och sportfiskeguider i stället för tekniker. ”De möts av en vägg av valfrihet”. Ja, det kanske stämmer. Men jag har arbetat med vägledning och administration vid Uppsala universitets tekniska utbildningar sedan slutet på 60-talet (med ett avbrott på 80-talet) och jag upplevde aldrig en våldsam efterfrågan på våra teknologer. De flesta fick arbeten förr eller senare efter sin examen men arbetsgivarna slogs inte om dem vad jag minns och det förefaller mig som om tillgång och efterfrågan för det mesta var i balans. Och jag har för mig att svenska civilingenjörer är bland de sämst betalda i Europa – det tyder inte på någons större brist.

Det finns förvisso många lediga platser på våra tekniska högskolor. Men det beror väl närmast på att de är överdimensionerade. Och medan det samhällsvetenskapliga programmet länge varit det största på gymnasieskolan så ligger inte det naturvetenskapliga hopslaget med det tekniska långt efter når det gäller antalet elever. Och skulle vi verkligen få fler ingenjörer om valfriheten var mindre – om vi med lock och pock eller hugg och slag drev ungdomarna från de estetiska eller samhällsvetenskapliga programmen till det naturvetenskapliga? Många ungdomar på SP har problem redan med B-kursen i matematik och av dem som läser matematik C (för att få meritpoäng) blir 35 % stadigt underkända på det nationella provet – trots pinsamt låg poänggräns och generösa rättningsanvisningar. Och även på naturvetenskapligt program finns det många elever som har stora problem med matematik (och fysik och kemi) . Programmet drar närmast till sig för många elever. En av våra studievägledare sade häromdagen att hon var så trött på att höra att naturvetenskapligt program är så bra för det ger ”en sådan bredd”. ”Den bredden är väl inte mycket värd om man har IG på alla naturvetenskapliga kurser och alla mattekurser utom matte A” fräste hon.

(Hon hade försökt övertala en NP-elev med massor med IG:n att byta program.)