Ordförandens blogg

Ordförandens blogg

Om bloggen

text om bloggen

OECD:s rapport

LMNT i framtidenPosted by Inger Anderson Sat, December 20, 2014 11:46:40

Ställs det för låga krav på svenska elever?

I början av december publicerade OECD en rapport om den svenska skolan med en del kritiska kommentarer och rekommendationer. En av de senare är att svenska lärare bör ha högre förväntningar på elever prestationer. "Need to raise expectations of student performance". Det är något vi hört förr. Å andra sidan hör vi också att pressen på de stackars eleverna hela tiden ökar. De känner sig ständigt stressade, har huvudvärk och/eller magplågor flera gånger i veckan och ligger sömnlösa om nätterna. Huvudorsaken anges ofta vara just kraven från skola och lärare. Man kan verkligen tala om dubbla budskap.

Hur är det egentligen? Är kraven för höga eller för låga? Det är inte lätt att säga. Det har alltid funnits skillnader mellan olika lärare och det verkar som det nu också finns skillnader mellan olika skolor. Faktum är att just skolans ambitionsnivå tycks vara en av de faktorer som påverkar elevernas gymnasieval. När jag lyssnar på ungdomars samtal när jag sitter på bussen hör jag ofta uttalanden som: ”Där kan man inte gå för där går bara en massa plugghästar som tycker det är viktigt att få höga betyg” eller ”Det är en bra skola om man vill ha kompisar som gillar att festa och inte tycker att det är så noga med skolan” eller ”Jag bytte efter tre veckor för det var alldeles för låg nivå”. En bekant berättade för mig att hennes dotter gick på en skola som ansågs ganska slapp. Själv hade mamman gärna sett att dottern hade valt en skola med högre krav men hon insåg att flickan förmodligen inte skulle trivts där och kanske känt sig utanför. Alltså – bäst att låta ungdomarna själva välja.

Så varför denna skillnad mellan skolor? Beror det på lärarna eller skolledningen? Enligt min åsikt bottnar skillnaden främst i elevernas attityder – om eleverna är motiverade ställer lärarna automatiskt högre krav. Men om eleverna ständigt klagar över långa läxor, svåra uppgifter och omfattande prov påverkas lärarna och kraven sjunker efter hand. Det är givetvis inte bra men man kan knappast klandra lärarna. De har matats med berättelsen om den stressade eleven dignande under läxornas ok och är osäkra. Ingen lärare vill ju känna sig vara orsak till psykisk press med åtföljande ätstörningar och andra former av självdestruktivt beteende. Vidare hålls idén om elevinflytande högt i den svenska skolan och det är väl då rimligt att inflytandet gäller även den egna arbetsbördan. Eller?

Jag tror att det är mycket svårt för lärarna att i det samhällsklimat som råder veta vilka krav och förväntningar som det är realistiskt att ställa på eleverna. Och man kan inte förvänta fram goda resultat.




Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.